SE

Nyskapande klimatrapport räknar in varorna fr?n Kina och flygresorna

I den internationella klimatstatistiken för olika länder räknar man inte in de koldioxidutsläpp som orsakas av importerade varor och internationella flygresor. Dessa medräknat f?r Sverige ett betydligt sämre resultat än det som redovisas för FN. Men den livsstil som krävs om vi ska n? 2-gradersm?let skiljer sig inte s? mycket fr?n dagens, visar forskare vid bland annat Chalmers.
En nydanande rapport fr?n forskningscentrumet Mistra Urban Futures beskriver tre olika scenarier för 2050 utifr?n det s? kallade konsumtionsperspektivet. Det innebär att importerade varor och internationella transporter räknas in. Rapportens huvudförfattare är Jörgen Larsson fr?n Chalmers och Lisa Bolin fr?n SP Sveriges Tekniska forskningsinstitut.
? För Sverige har det avgörande betydelse om man använder det geografiska perspektivet, som används i den internationella klimatstatistiken, eller konsumtionsperspektivet, säger Jörgen Larsson. Med det geografiska perspektivet har Sveriges utsläpp av växthusgaser minskat med 20 procent mellan 1993 och 2010. Men med konsumtionsperspektivet har v?ra utsläpp i stället ökat med ca 15 procent under samma period.
Orsaken är framför allt en ökad konsumtion av importerade varor. M?nga aktörer menar nu att vi borde ta med b?de de importerade varorna och internationella transporter när vi räknar ut vad som krävs för en h?llbar livsstil. Klimatrapporten fr?n Mistra Urban Futures beräknar detta p? ett helt nytt sätt, där alla samhällssektorer inkluderas.
S? vad behövs enligt detta perspektiv för att vi ska n? scenariot för 2050 där varje person släpper ut max 2 ton koldioxidekvivalenter per ?r, vilket är en förutsättning för att vi ska n? 2-gradersm?let?
? Dels handlar det först?s om en omfattande teknikutveckling, säger Jörgen Larsson. Till exempel har vi räknat med att man uppn?r m?let med en helt fossilfri vägtrafik till ?r 2050. Men det behövs ocks? livsstilsförändringar. Den situation vi har idag innebär att v?r ökande konsumtion hela tiden äter upp de förbättringar som sker genom teknikutveckling och effektiviseringar.
De genomsnittliga livsstilsförändringar som forskarna har räknat med för att utsläppen ska bli max 2 ton är bland annat:
? halverad konsumtion av nöt- och griskött (vilket sammanfaller med Livsmedelsverkets rekommendationer ur ett hälsoperspektiv)
? flygresande som p? 2000 ?rs niv?
? ökad tjänstekonsumtion med 200 procent (p? bekostnad av varukonsumtion)
? en arbetstidsförkortning till 30 arbetstimmar per vecka.
Enligt färsk forskning fr?n Chalmers har människor med l?g klimatp?verkan inte lägre livskvalitet än andra. Forskarna hittar inte heller n?gra kopplingar mellan välbefinnande och specifika utsläppsintensiva livsstilar och aktiviteter s? som semesterresor med flyg, konsumtion av nötkött, bilkörning eller boendestorlek.
Istället bekräftar forskningen den etablerade bilden att umgänge med familj och vänner, god hälsa och att ha ett arbete i huvudsak bestämmer hur vi m?r. S? länge dessa faktorer inte p?verkas negativt behöver allts? en omställning mot ett samhälle med sm? utsläpp av växthusgaser inte p?verka v?rt välbefinnande. Arbetstidsförkortning och ökad tjänstekonsumtion är tvärtom faktorer som skulle kunna leda till ökat välbefinnande.

Forskarna har ocks? räknat ut hur utsläppsniv?erna skulle se ut ?r 2050 enligt tv? andra scenarier, ?Business as usual? och ?Dagens klimatpolitiska inriktning?. Med ?Business as usual? skulle utsläppen bli betydligt högre än idag. Med ?Dagens klimatpolitiska inriktning? skulle de vara mindre ?r 2050 än idag, men de skulle änd? vara mer än dubbelt s? höga som de niv?er som krävs för att n? 2-gradersm?let. (Se bilden ovan, och läs mer i det bifogade faktabladet nedan.)

Mer om: Föreställningar som kan förhindra en klimatomställning
Med utg?ngspunkt i forskningsresultat inom olika fält bemöter Jörgen Larsson fyra vanliga föreställningar som han menar motverkar en klimatomställning:
1. ?Det räcker med ny teknik, konsumentinformation och konsumentmakt.?
Svar: Det finns inget som tyder p? att det räcker, vilket bland annat v?r rapport visar, utan det krävs mycket tuffare styrmedel.
2. ?En klimatomställning skulle sänka v?rt välbefinnande.?
Svar: Det finns ingen anledning att tro det, grundat p? bland annat den forskning som har gjorts p? Chalmers inom omr?det.
3. ?Det är ingen idé att Sverige g?r före. Vi orsakar en s? liten andel av de globala klimatutsläppen.?
Svar: Med det argumentet s? borde vi inte ha infört en koldioxidskatt i Sverige 1991. Men idag gör Sverige skillnad globalt genom att vara ett exempel som visar att koldioxidskatt är möjligt och effektivt. Om Sverige nu skulle ta nya innovativa steg för h?llbara livsstilar s? skulle det p? samma sätt kunna utgöra inspirerande exempel för andra länder i framtiden.
4. ?Politiker ska styra s? lite som möjligt.?
Svar: Med den föreställningen om vad politik innebär är v?r bedömning att samhället inte kommer att klara av att förverkliga en klimatomställning. Det krävs politiker som v?gar införa starka styrmedel.

Bildtext: I klimatomställningsscenariot (KLIMAT) för ?r 2050 släpper varje person ut mindre än 2 ton koldioxidekvivalenter per ?r (grön linje), vilket är en förutsättning för att vi ska n? 2-gradersm?let. Med scenariot ?Business as usual? (BAU) skulle utsläppen bli betydligt högre än idag. Med ?Dagens klimatpolitiska inriktning? (DKI) skulle de bli mindre ?r 2050 än idag, men de skulle änd? vara mer än dubbelt s? höga som de niv?er som krävs för att n? 2-gradersm?let.
Bild: Lisa Bolin

För mer information, kontakta:
Jörgen Larsson, doktor p? Avdelningen för fysisk resursteori, Chalmers, 0708-833370, [email protected]

Mer om: Forskningen

Läs klimatrapporten

Forskningen är utförd i Västsverige, men resultaten är relevanta för hela Sverige. Slutsatserna har ocks? väckt s? stort intresse utomlands att Naturv?rdsverket har finansierat en engelsk version av rapporten

Jörgen Larsson presenterade i v?ras rapporten p? regeringskansliet i samband med att FN:s nya program för h?llbar konsumtion presenterades. Presentationen p? 20 minuter kan ses här.
Läs den nyligen publicerade chalmersstudien om sambandet mellan människors livskvalitet och utsläpp av växthusgaser. För fr?gor om detta, kontakta David Andersson p? Chalmers, tel 0739-54385.

Mer om: Geografiskt perspektiv och konsumtionsperspektiv
Det geografiska perspektivet grundades i och med Kyotoprotokollet, och är det som används när alla länder rapporterar sina utsläppsniv?er till FN:s klimatkonvention. Man räknar d? in utsläpp av växthusgaser inom landet, vilket inkluderar utsläpp vid produktion av exportvaror. Utsläpp fr?n internationella transporter räknas inte in.

Med konsumtionsperspektivet räknar man inte in utsläpp vid produktion av exportvaror. Man räknar i stället in utsläpp som sker i andra länder vid produktion av varor som sedan konsumeras i Sverige. Utsläpp fr?n internationella transporter räknas ocks? in.
Naturv?rdsverket och SCB har presenterat statistik som utg?r fr?n b?da perspektiven sedan 2008. Tidigare presenterade de enbart statistik ur det geografiska perspektivet.

Chalmers i Göteborg forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en h?llbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har ?tta styrkeomr?den av internationell dignitet ? Energi, Informations- och kommunikationsteknologi, Livsvetenskaper, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknologi, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers, Chalmers har 11.000 fulltidsstudenter och 3000 anställda.601087260Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy


Tagi: #Deutsche Zentrale   #DZT   #Statistisches Bundesamt   #Tyska Turistbyr