SE

Marie Reinius, VD för Svenska Riskkapitalföreningen – debatterar i ?re

Crowdfunding som alternativ finansieringsmodell inom kulturlivet har f?tt mycket uppmärksamhet. Inte minst av regioner som etablerat regionala kulturfonder p? crowdfundingplattformar. Det finns stora förhoppningar om att crowdfunding ska skapa nya finansieringsvägar, särskilt för den oetablerade kulturskaparen. Samtidigt är det inte en patentlösning som kan eller bör ersätta andra former av finansiering. Det visar en omvärldsanalys av crowdfunding gjord av Myndigheten för kulturanalys.
– Visst skapar crowdfunding nya möjligheter för kulturskapare att hitta finansiering och att marknadsföra sig själva. Men det ställs stora krav p? den som vill lyckas med sin crowdfundingkampanj. Mycket tyder p? att det är kulturskapare med stora sociala nätverk och som är skickliga att kommunicera med digital teknik som lyckas. N?got som kanske inte passar alla kulturskapare lika bra, säger Karolina Windell, utredare p? Myndigheten för Kulturanalys.
Fr?n regionalt h?ll uttrycks förhoppningen om ett maktskifte fr?n topp till gräsrotsniv?, som innebär att medborgarna f?r vara delaktiga i beslutsprocessen om kulturlivets utformning. Omvärldsanalysen pekar dock p? vikten av att utreda vilka aktörer som deltar i och gynnas av crowdfunding.
Omvärldsanalysen visar ocks? att det finns en oro för att crowdfunding inte p? allvar kommer att f? fäste i Sverige, d? det saknas en stark donationskultur som den i exempelvis anglosaxiska länder. I dag finns det runt 450 crowdfundingplattformar i världen. USA, Storbritannien och Nederländerna har flest plattformar. Sverige har tv? plattformar: FundedByMe.com och crowdculture.se.
Omvärldsanalysen Jakten p? medborgarfinanseringen: en omvärldsanalys av crowdfunding finns att ladda ner p? Myndigheten för kulturanalys webbplats.
Myndigheten för kulturanalys har till uppgift att utvärdera och analysera kulturpolitiken.

0000Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy


Tagi: #Maria Arkeby