SE

M?nga använder biblioteken utan att det syns i statistiken, Sveriges officiella biblioteksstatistik 2013

Användningen av e-resurser liksom besök via webben ökar. Det visar Sveriges officiella biblioteksstatistik för 2013. Statistiken visar samtidigt p? färre bemannade biliotek, färre fysiska besök och färre registrerade utl?n. Sammanställningen visar p? en succesiv omstrukturering av de offentligt finansierade biblioteken, bl .a. genom ökad digital användning, som statistiken ännu inte fullt ut mäter.
Sveriges officiella biblioteksstatistik inneh?ller statistikuppgifter över folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek. Biblioteksstatistiken sammanställs av Kungl. biblioteket och p? www.kb.se finns hela materialet nedladdningsbart för analys p? t. ex. läns- och kommunniv?. Nytt för i ?r är att tabellfilerna för folkbiblioteken och forskningsbiblioteken kompletterats med en funktion som gör att det g?r att skriva ut en verksamhetsrapport per bibliotek, kommun eller län med uppgifter om utvecklingen över tid. Funktionen är tänkt att underlätta för de enskilda bibliotek och kommuner som m?ste ha verksamhetsunderlag till att följa upp sin verksamhet eller för att skriva biblioteksplaner för verksamheten.
Undersökningen i sammandrag per bibliotekstyp:
Folkbibliotek
Antalet folkbiblioteksfilialer har minskat med 18 stycken senaste ?ret. Sedan 2009 har sammanlagt 92 folkbiblioteksfilialer stängts. Samtidigt skaffar folkbiblioteken fler och fler obemannade utl?ningsställen där l?nen inte registreras. Det kan till exempel vara fr?gan om ett mindre best?nd med böcker p? servicehus och förskolor eller i affärer. Sedan 2010 har dessa ökat med 587 ställen. Nu har folkbiblioteken 2 587 övriga utl?ningsställen runt om i landet. Det g?r inte att säga hur m?nga som använder dessa och ?l?nar? de medier som finns där. Det blir ett mörkertal i statistiken.
Fler webbesökare
Fler och fler använder folkbibliotekens tjänster via webben och behöver därför inte alltid göra ett fysiskt besök, men även i ?r registrerades 65 miljoner fysiska besök. Uppgifterna om antal webbesök är bristfälliga och det enda som kan konstateras med säkerhet är att de ökar. Till exempel s? har e-bokl?nen p? folkbiblioteken ?terigen ökat, med 43 procent bara under det senaste ?ret. Det sker ocks? en databasanvändning p? folkbiblioteken, m?nga läser en e-tidning via webben i stället för att g? till biblioteket för att f? ett pappersexemplar. Folkbiblioteken har nu tillg?ng till i genomsnitt 9,7 olika licensierade databaser.
Barn och äldre drabbas
Färre biblioteksfilialer ger svenskarna sämre tillg?ng till bemannade bibliotekstjänster. Barn och de äldsta i samhället använder ofta folkbibliotekens fysiska medier och deltar i anordnade aktiviteter s? de är beroende av att ha nära till ett fysiskt bibliotek.
Ökat antal publika aktiviteter
Totalt sett anordnade folkbiblioteken närmare 113 tusen olika publika aktiviteter förra ?ret, en ökning sedan tidigare ?r. Ofta hade aktiviteterna ett läsfrämjande syfte men det förekom m?nga aktiviteter inom andra kultur- och samhällsomr?den. Majoriteten av aktiviteterna var riktade till barn och unga.
Stor skillnad mellan olika kommuner
Det skiljer mycket mellan hur olika kommuner satsar p? sin folkbiblioteksverksamhet. Vissa kommuner har inte ens gjort den lagstadgade biblioteksplanen. Folkbiblioteksverksamheten kostade i medeltal 412 kronor per inv?nare under 2013, men det finns kommuner som satsar drygt 200 kronor per inv?nare. Antalet anställda i förh?llande till inv?narantalet i kommunerna är i medeltal en halv anställd per 1000 inv?nare men det finns kommuner som har en halv anställd per 2000 inv?nare. Generellt sett har de kommuner som satsar mycket p? sin folkbiblioteksverksamhet ocks? högre tal i statistiken för sin verksamhet avseende besök, utl?n etc. Folkbiblioteksverksamheten är inte jämnt fördelad över landet, det g?r även att betrakta p? länsniv?.
Andelen användare p? folkbiblioteken oförändrad
Andelen aktiva l?ntagare p? folkbiblioteken är oförändrat 28 procent av befolkningen. Men p? de övriga utl?ningsställen där l?nen inte registreras kan användare ta del av medierna utan att vara registrerade. Det blir därför ett litet mörkertal i statistiken. M?nga använder ocks? medierna p? plats i folkbiblioteken och den användningen registreras inte alls.
Minskat fysiskt best?nd p? folkbiblioteken
I samband med att antalet folkbiblioteksfilialer minskar har ocks? det fysiska best?ndet av medier p? folkbiblioteken minskat med 800 tusen enheter p? ett ?r.

Forsknings- och sjukhusbibliotek

E-resurserna helt dominerande p? forsknings- och sjukhusbiblioteken
P? de bibliotek som inte alltid har allmänheten som främsta m?lgrupp, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek, är användningen av e-resurser helt dominerande. Förra ?ret gjordes närmare 74 miljoner nedladdningar av olika e-resurser vilket är en p?taglig uppg?ng. Dessutom gjordes drygt 20 miljoner sökningar i bibliografiska databaser. Samtidigt l?g den lokala utl?ningen av fysiska medier p? omkring 9 miljoner under 2013, en liten minskning jämfört med tidigare. Samtidigt minskar fjärrl?nen, till viss del beroende p? att det inte i samma utsträckning g?r att fjärrl?na e-medier. I takt med att antalet användare av forskningsbibliotekens digitala pedagogiska resurser och antalet personer som deltar i av biblioteken lärarledda utbildningar ökar, s? minskar ocks? antalet referensfr?gor som forskningsbiblioteken f?r.
Färre servicesställen, färre fysiska besök, fler webbesök
Samtidigt som användningen av e-resurser ökar dramatiskt p? forskningsbiblioteken minskar de registrerade fysiska besöken, vilka i och för sig har en koppling till hur m?nga inskrivna studenter som universiteten och högskolorna har samt att antalet bemannade servicesställen minskat.
Verksamheten p? m?nga specialbibliotek minskas
Flera specialbibliotek har under de senaste ?ren lagts ned, slagits ihop eller stängt för spontanbesök av allmänheten. N?gra specialbibliotek som drabbats finns kvar, men har inte längre avsatt bemanning. Det gäller främst specialbibliotek som har en myndighet som huvudman. I övrigt är användningen och best?ndet vid specialbiblioteken i stort sett oförändrade.
Sammantaget färre bibliotek
P? bara ett ?r stängdes 35 bemannade servicesställen vid de offentligt finansierade biblioteken som ing?r i undersökningen.

Fakta om undersökningarna
Undersökningen är en del av Sveriges officiella statistik och detta är en slutlig publicering av statistikprodukterna folkbibliotek, forskningsbibliotek och sjukhusbibliotek. Samtliga resultat fr?n undersökningarna, per bibliotek, kommun eller län redovisas i ett omfattande tabellmaterial i xls-format som finns att ladda ned fr?n Kungliga bibliotekets hemsida www.kb.se. Resultaten sammanfattas ocks? i en skriven rapport, Bibliotek 2013, i pdf-format. Förfr?gningar om statistiken kan ställas till [email protected] eller via telefon 010 709 36 39.
Presskontakt: Cecilia Ranemo 010-709 36 39

Kungliga biblioteket är Sveriges nationalbibliotek och nationalarkiv för audiovisuella medier. Sedan 1661 har vi samlat in i stort sett allt som trycks i Sverige eller p? svenska.
Vi har gjort materialet tillgängligt för allmänheten, som kan besöka oss för att beställa fram och läsa alla olika typer av texter.
KB har ansvar för att samordna och utveckla informationsförsörjning till alla offentligt finansierade bibliotek i Sverige samt forskning och högre utbildning. Vi bidrar till samordningen av svenska bibliotek bland annat genom att administrera och utveckla den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS.
KB är ocks? ett humanistiskt forskningsbibliotek, som köper in forskningslitteratur p? flera spr?k.
Kungliga biblioteket är en statlig myndighet.21500Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy