SE

Kan lokaltidningen överleva

2014-09-11 08:00 Högskolan i Gävle Mats har studerat hur lokalpressen har marknadsfört och beskrivit sig själv och hur man har legitimerat sin egen verksamhet. Hur man har beskrivit sig själv med den självp?tagna uppgiften som finns i journalistiken och hur det har använts för att profilera de lokala tidningsföretagen, granska makthavare, förmedla världen och verkligheten.

– Jag vill höra dem säga att de är oberoende granskare av makten och jag tror att affärsidén är journalistik, säger Mats Hyvönen, medieforskare vid Högskolan i Gävle.
En av de mest välbekanta produkterna, för oss 40-plussare ?tminstone, är ju en tidning. Till och med hunden kan ju lära sig att hitta den. Men helt plötsligt historiskt sett s? f?r vi syn p? den med nya ögon – Vad är det här?
Det var s? Mats började. Han själv läser tidningen varje dag utan undantag, och den dag tidningen inte kommer blir frukosten förstörd. Men s? fr?gade han sig själv varför frukosten blir förstörd. Är det för att han m?ste f? grepp om världen?
– Nej, det är ritualen, jag läser tidningen likadant nu som jag gjorde för 15 ?r sedan. Jag har mina favoriter och de jag undviker p? grund av blodtrycket. D? började jag fundera, vad är en tidning?
Hur de legitimerat sig
Mats har studerat hur lokalpressen har marknadsfört och beskrivit sig själv och hur man har legitimerat sin egen verksamhet.
Hur man har beskrivit sig själv med den självp?tagna uppgiften som finns i journalistiken och hur det har använts för att profilera de lokala tidningsföretagen, granska makthavare, förmedla världen och verkligheten,
Bara det de skrivit om sig själv
Han har bara tittat p? s?dant som har publicerats i tidningarna inför läsarna. Allt fr?n ledarartiklar med sina “Mission statements” till sm?annonser. Alla texter där man p? n?got sätt skriver om sig själv har ing?tt i undersökningen.
– Jag har väl en 10-12 fulla A4-pärmar, det är ju 90 ?r och fyra tidningar, Gefle Dagblad, Arbetarbladet, Ljusnan och Söderhams-Kuriren.
Över tid och respektive tidning
Han har jämfört över tid och respektive tidning. Hur skriver Gefle Dagblad om sig själv idag jämfört med p? 80-talet eller före kriget? Och ocks? jämförelser mellan Hälsingland och Gävle och mellan liberal och arbetarrörelse tidning.
– Det intressanta är rörelsen över tid, för tidningarna är som väntat ganska lika varandra. Vad är det som vid olika tidpunkter har lyfts fram? Vad har man betonat?
– Vad jag landar i är en periodisering, fyra perioder.

Första perioden : -1935 Mobilisering
D? hade tidningarna fortfarande en politisk uppgift, det handlade om mobilisering, framförallt i arbetartidningar. Man hade under den här perioden ocks? ett ganska auktoritärt tilltal till läsarna där tidningen upplyser och uppfostrar sin publik.
Andra perioden 1935-60: Teleprintern
Nu gör teleprintern gör sitt int?g, samtidigt som tidningarna blir mindre politiska. Neutral förmedling tillkommer som ideal och de absoluta sanningarna bli färre. Även den lilla lokaltidningen förmedlar den stora världen.
– Man är som New York Times. Detta var den tid d? man hade högst svansföring. Även Norrlansposten är en del av det världsögat.
– Att granska makten borde ha funnits med hela vägen, men det gjorde det inte riktigt. Den här förmedlingsidén med teleprintrar tog över fullständigt.
Tredje perioden: 1960-1990 Granskning
Journalistiken professionaliseras och de idéer vi är bekanta med idag formaliseras. Här uppkommer det moderna idealet om den oberoende journalistiken som granskar makthavarna. Tidningarna lyser upp dolda skrymslen för läsaren, man granskar och gräver fram saker i ljuset.
Fjärde perioden: 1990- Konstruktion
Nu har lokaltidningarna blivit alltmer lokala igen och man är ett villkor och en förutsättning för en lokal gemenskap. Man skriver idag att vi förmedlar inte längre hela världen, utan vi är här för din skull. Vi st?r p? läsarnas sida.
– Man kan ju fundera som medborgare, när man börjar prata om lokal gemenskap och st? p? läsarenas sida. Det är inte riktigt det jag vill höra utan jag vill höra att man säger vi är oberoende granskare av makten.
– Och här kan man ana ett brott, för under alla dessa perioder har änd? journalistiken varit kärnverksamheten. Och jag tror att affärsiden är journalistik!
En turbulent tid
– Det är en turbulent tid vi lever i nu när vi pratar om att tidningar dör. Men d? blir ju fr?gan: Vad är det som hotas d?, är det n?got tidlöst? Det är det förmodligen inte utan det är saker som alltid har varit i förändring.
Dagstidningar utan journalistik
Dagstidningar utan journalistik vore inte historiskt unikt, dagstidningar har funnits mycket längre än journalistik. I det riktigt l?nga historiska perspektivet vore det inte helt unikt att lämna det granskande lite ?t sidan, s? gjorde man p? 1800-talet.
– Men vi kan ju inte ha ett modernt samhälle utan journalistik. Man kan föreställa sig att journalistiken alltid kommer att finnas kvar men kanske hittar den andra former.
Vad ska komma
Det är m?nga som spekulerar nu vad som skall komma. Dessa tidningar började ju som politiska projekt och har haft olika ägare under perioder. Men idag ing?r alla i samma koncern, Mittmedia.
En väldigt offensiv koncern som ganska tidigt har bestämt sig för “Digitalt först” och kanske man till och med tänker att man inte behöver ha dessa gamla varumärken med sig i framtiden.
– En ganska omskakande tanke, Gefle Dagblad som grundades 1895 kanske inte är n?gonting man behöver ha med sig in i framtiden, det kanske är en annan produkt.
– Är den helt digital, har papperet n?gon betydelse? Vad ska de göra när vi har fler och fler plattformar och kanaler att tillg?, var finns lokaltidningen i detta? Detta tänker man p? p? Mittmedia dagligen.
Det m?ste ordna sig
Mats är inte s? pessimistisk, han är övertygad om att det alltid kommer att behövas den här typen av aktörer lokalt. Läsplattan som är det stora som hänt sedan 2010 tror han kan bli de här tidningarnas räddning, för där kan människor tänka sig att lämna papperstidningen och g? över digitalt.
– Och d? f?r man ju den stora inkomsten för lokaltidningarna, som alltid varit annonser.
– Sedan hur det kommer att se ut och hur man definierar det här uppdraget man tagit p? sig, det behöver inte vara ristat i sten. Det kan bli helt annorlunda, med mycket mer involverade läsare till exempel.

Mats Hyvönen disputerar den 12 september vid Mittuniversitetet i Sundsvall med avhandlingen “Lokalpressens självbilder 1920-2010 – Exemplet Gävleborg”

För mer information v v kontakta:
Mats Hyvönen, universitetsadjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap Högskolan i Gävle
E-post: [email protected]

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en h?llbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 500 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. V?ra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.0500Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy