SE

Internationellt havsmöte i Göteborg för att skydda miljön i Nordostatlanten

?rets Hush?llsbarometer fr?n Institutet för Privatekonomi visar att optimismen bland hush?llen är p? samma niv? som förra v?ren. Drygt en tredjedel tror att den egna ekonomin kommer att förbättras det närmaste ?ret, 13 procent tror att den kommer att försämras. Män är mer positiva än kvinnor, 41 procent respektive 28 procent – en skillnad som ökat det senaste ?ret.
Jobben allt viktigare orsak till s?väl framtidstro som pessimism
Optimisterna tror framförallt att den egna ekonomin kommer förbättras p.g.a. högre lön, lägre räntor eller att n?gon i hush?llet kommer att börja arbeta. Ljusare arbetsutsikter har blivit en allt viktigare förklaring.19 procent uppger det i ?r jämfört med 14 procent förra v?ren. (Se diagram 1 i bilagan).
Även pessimisternas syn har en betydligt starkare koppling till den egna arbetssituationen. Mer än dubbelt s? stor andel, 24 procent jämfört med 11 procent förra v?ren, kopplar sin negativa syn p? framtiden till att n?gon i hush?llet förlorar arbetet eller slutar arbeta av n?gon annan anledning. I glesbygd anger över hälften det som orsak, i mellanstora städer 20 procent och i storstadsregionerna 12 procent. Trots denna ökning är inte andelen pessimister större totalt sett eftersom markant färre hush?ll uppger högre priser och räntor som skäl till att ekonomin blir sämre. Tilltagande oro för att förlora jobbet ? ena sidan och avtagande oro för högre priser och räntor ? andra sidan tycks balansera pessimisternas syn. (Se diagram 2 i bilagan).
? Storstadsbor tror främst att högre lön och chansen att f? ett arbete p?verkar privatekonomin till det bättre framöver. Landsortsborna däremot ser risken att förlora jobbet som den största anledningen till försämringar, säger Erika Pahne.
Fler drar ner p? sin konsumtion och m?ngas spariver dämpas
Trots att hush?llen totalt sett är optimistiska syns en försiktighet. Andelen som planerar att dra ner p? konsumtionen det närmaste ?ret har stigit fr?n 18 procent förra v?ren till 21 procent. Samtidigt minskar sparbenägenheten kraftigt, om än fr?n en hög niv?. Fler uppger att de inte tänker spara mer och m?nga hush?ll planerar dessutom att dra ner p? sitt sparande, 11 jämfört med 7 procent för ett ?r sedan. Däremot är n?got fler inställda p? att amortera mer p? sina l?n, 12 procent av samtliga hush?ll jämfört med 10 procent för ett ?r sedan.
? Svenskarnas optimism kring den egna ekonomin är kombinerad med försiktighet. Främst är det kvinnor som kommer att h?lla igen p? sin konsumtion, vilket kan kopplas till att kvinnor ocks? är mindre optimistiska än män är vad gäller den egna ekonomin framöver. Även när det gäller utgifter för ?rets semester är kvinnor mer restriktiva än män, säger Erika Pahne.
För ytterligare information:
Erika Pahne, telefon: 08-585 902 53, 070-227 16 56
Institutet för Privatekonomi bevakar omr?den som har betydelse för privatpersoners ekonomi. Vi analyserar och granskar hur politiska beslut och ändrade förutsättningar p?verkar enskilda individer och hush?ll. Vi deltar i den allmänna debatten och ställer upp i intervjuer och med föredrag.
www.swedbank.se/privatekonomi0000Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy


Tagi: #Gruppen Storst   #Kontakt Carl Holmberg   #Landstingen Uppsala