SE

Äldre som bor i staden m?r bättre

2014-05-05 08:13 Högskolan i Gävle Britt-Marie Sjölund, doktorand och adjunkt i v?rdvetenskap vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning att äldre som bor i staden h?ller sig friskare längre, men ocks? att äldre kvinnor är mer funktionsnedsatta än män.

Britt-Marie Sjölund, doktorand och adjunkt i v?rdvetenskap vid Högskolan i Gävle, visar i sin forskning att äldre som bor i staden h?ller sig friskare längre, men ocks? att äldre kvinnor är mer funktionsnedsatta än män.
Britt-Marie Sjölund har, genom att analysera omfattande data fr?n tre studier, Kungsholmsprojektet, Nordanstigsprojektet och SNAC-Nordanstig, samt genom djupintervjuer, funnit nya rön om de äldres situation.
– Det yttersta m?let har varit att identifiera faktorer som kan förebyggas s? att funktionsnedsättning kan förhindras eller skjutas upp, säger Britt-Marie Sjölund.
– I och med att vi lever längre är det viktigt att förebygga uppkomsten av funktionsnedsättning.
Äldre som bor i staden m?r bättre
Hennes forskning visar att den äldre befolkningen m?r bättre i staden än p? landsbygden.
– Jag blev först förv?nad, man har nog tidigare trott att det var precis tvärtom, säger Britt-Marie Sjölund
I sin analys pekar hon p? livsstilsfaktorer, som vad vi äter, som en förklaring. P? landet är det ocks? större förekomst av hjärt-kärlsjukdomar och diabetes som är typiska livsstilssjukdomar.
– Det spelade ocks? stor roll hur man haft det i hela livet och vad man tidigare arbetat med.
P? landet var det vanligaste arbetet jord och skogsbruk, ett tungt arbete. I staden däremot dominerade arbete i affär och p? kontor. I den stora undersökningen hade endast tv? personer fr?n Stockholm arbetat med jordbruk.
– Man g?r heller inte till doktorn s? gärna p? landet, man ska klara sig själv.
Kvinnorna mest sjuka men lever längst
Kvinnorna har största funktionsnedsättningen och flest sjukdomar men lever längst. Förekomsten av funktionsnedsättning har även ökat hos kvinnor över tid medan den hos män legat p? samma niv?.
– En förklaring kan vara att sjukdomar p?verkar oss olika. När man undersökt exempelvis reumatiska sjukdomar s? s?g man att kvinnor blev mer funktionsnedsatta av samma sjukdom.
Män söker inte heller v?rd i samma utsträckning som kvinnor. Detta kan vara en förklaring till att män dör knall och fall, man tiger och lider.
Den informella v?rden
Det system som använts kan ocks? f?nga upp dem som finns i den informella v?rden och de har man inte kunnat n? tidigare. Det mesta av äldrev?rden idag utförs av frivilligkrafter. Den informella v?rden är tre g?nger s? stor som den formella.
– Jag kunde se att man har mer informell v?rd p? landet, man har ett större socialt nätverk där och har flera som man kan f? hjälp och stöd av.
Fram?t
Britt-Marie Sjölund vill gärna fortsätta sin forskning.
– Livskvalitet tycker jag är intressant, och att koppla det mot funktionsförm?ga och se sambanden där.
Och vad händer när den formella v?rden dras ner och förändras och trycket p? den informella v?rden blir ännu större.
– Att vara beroende av hjälp fr?n annan person p?verkar dels livskvaliteten negativt hos den person som behöver hjälpen men även hos den informella (närst?ende) v?rdgivaren, säger Britt-Marie Sjögren.

Britt-Marie Sjölund disputerar den 5 maj, kl. 13.00 vid Karolinska Institutet med avhandlingen “Physical functioning in old age: Temporal trends and geographical variation in Sweden”
Adress: Samuelssonsalen, Tomtebodavägen 6 (Scheelelaboratoriet), Karolinska Institutet, Solna.
Opponent är professor Kurt Svärdsudd, Uppsala universitet. Huvudhandledare har varit docent Eva von Strauss, Institutionen för neurobiologi, v?rdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet. Bihandledare har varit Maria Engström docent vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan
i Gävle.

För ytterligare information v v kontakta:
Britt-Marie Sjölund, universitetsadjunkt i v?rdvetenskap Högskolan i Gävle
Telefon: 026- 64 82 96, 073-076 11 96
E-post: [email protected]

Foto: Ove Wall

Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en h?llbar livsmiljö. Vi erbjuder ett 50-tal utbildningsprogram och cirka 500 kurser inom humaniora, samhälls- och naturvetenskap och teknik. V?ra forskningsprofiler är byggd miljö och hälsofrämjande arbetsliv.0200Skicka som e-post
Share this

Artykuly o tym samym temacie, podobne tematy